Dikten till denna (som är skriven på svenska på baksidan av verket) lyder såhär:

När jag vill kunna andas
Lättare
Beger jag mig till skogen

Jag vet att träden
Andas det jag andas
Och jag andas
Det träden andas

Tack, skog
För att du påminner mig
Om att leva

Det finns en personlig dubbelhet med "Tack, skog" eftersom ett av mina efternamn är just Skog. Så tackar jag skogen för att den påminner mig om att leva, eller tackar jag mig själv för att jag påminner mig om att leva?